Lärare, löner och status

Läste igår att Lärarförbundet kräver 10.000 kr mer i månaden för sina medlemmar. Lärarnas Riksförbund ställde sig naturligtvis positiv till förslaget, utspelet. Argumenten för högre lön är, enligt Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, att lönerna ”internationellt, historiskt, jämfört med andra” är oacceptabelt låga. 10. 000 kronor mer i månaden skulle också höja lärarnas status.

 

Jag förstår att en facklig organisations främsta uppgift är att tillvarata sina medlemmars intressen när det gäller löne- och övriga anställningsvillkor. Men argumentationen kan ju inte  grundas på vad andra länders lärare har i lön. Inte heller på hur lönerna utvecklats historiskt eller i jämförelse med andra. Och definitivt inte på att en kraftig lönehöjning skulle höja lärarnas status.

 

Nej, lärarnas löne- och anställningsvillkor måste naturligtvis vara ett resultat av deras dagliga arbetsinsats. Och precis som på andra arbetsplatser kopplas till ”uppnådda mål” och effektivitet (produktivitet).

När det gäller ”uppnådda mål” (eller snarare ouppnådda mål) så kan ju knappast detta föranleda högre lön. Elevernas samlade resultat är ju inte någon fjäder i hatten för lärarskrået!

Skolans effektivitet (produktivitet) har ju inte heller blivit bättre, sedd i ett historiskt perspektiv. Lärartätheten har stadigt ökat under de senaste 30 åren. Trots det har alltså resultaten bara blivit sämre och sämre.

 

Nej, det är dags att tala klarspråk. Det handlar inte om usla lärarlöner.

Det handlar om usla lärares löner!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0